Jag är för sjuk för att sitta i fängelse och yttrandefriheten håller på att strypas successivt. Men ibland orkar jag inte hålla allt inom mig, jag vill explodera av ilska och då, ursäkta mig FRA, då måste jag få lufta min besvikelse över alla de invandrare som skiter i svenska lagar: trafiklagar, lagar som reglerar vårt liv tillsammans i samhället och dessutom vägrar man visa hänsyn till andra människor. Just detta är ett genomgående tema har jag märkt.
Har de gått kulturkurs och lärt sig vad man får göra och inte i Sverige? Antagligen inte. Men det borde väl klarna över tid? Bryr man sig? Vill man visa att "vi är er överlägsna, svennar, och vi tänker göra vad vi vill, vi tänker ta över det här landet?" Bottnar alla kulturella brott i förakt för vår kultur?
Jag var ute häromdagen för att rekreera mig i ett relativt litet rekreationsområde, dit många av stadens invånare brukar bege sig.
Jag parkerade moppen utanför parkeringsrutorna i ett hörn, där den inte kunde stå i vägen för någon. (Hänsyn - ett svenskt drag). Senare såg jag att mopeden var oåtkomlig för att en bil hade ställt sig utanför parkeringsrutorna så att moppen var oåtkomlig för mig. Dessutom försvårade parkeringen det för vandrarhemmets gäster att gå in genom entrén. Parkeringen var olaglig och som jag ser det ett uttryck för HÄNSYNSLÖSHET.
Något vi får vänja oss vid?
Nå, jag tänkte promenera och ta det lugnt i området några timmar. Passerade vandrarhemmet och såg en arabisk familj, som hade slagit sig ned vid ett bord (det enda) och brett ut mängder med mat. Bredvid bordet hade de SLAGIT UPP ETT TÄLT! Som vi vet kan man inte slå upp ett tält på torget, inte heller i ett trångt rekreationsområde, där camping ju inte är tillåten. Tältet stod 20 meter från vandrarhemmet, men med hela storfamiljen skulle det väl bli för dyrt. Kände de till något alls om camping-regler eller struntade de i allt sånt? Var det bara HÄNSYNSLÖSHET?
Sedan gick de ned på en båtbrygga med många båtar. Det är inte där man ska stå och fiska, bland exklusiva segelbåtar och andra fina båtar. Men, det visste de nog inte? Så de fiskade på medan en kvinna med barnvagn ville sitta bekvämt och fann att fören till en av de exklusiva båtarna passade henne ända perfekt! Hon satte sig alltså på annans egendom, ungefär som att sätta sig på någons bil. Men för detta fanns ingen känsla - skillnaden mellan mitt och ditt. Borde man inte utan en kulturkurs ha en känsla för detta - eller var det bara HÄNSYNSLÖSHET?
Längre bort finns en stor pir där man kan stå och fiska. Där brukar det vara svart med fiskare, blattar alltså. Jag har hört att de svenskar som försökt ställa sig där har blivit misshandlade och bortdrivna. Det tror jag på, eftersom makrillen ofta går till just där och förr fanns det ofta svenska fiskare, med inte längre. Detta kallar jag DISKRIMINERING och konfiskering av svensk mark.
Jag gick sedan till ett fik för att prata personligt med en vän. Vi satt rätt nära och pratade lagom lågt, eftersom samtalet var för oss två, inte för alla människor på hela fiket. Men efter en stund kom det två långa, solbrända män, som verkade komma från någon öststat. De satte sig vända mot havet, medan de högljutt pratade med varandra. Sedan pratade den ene länge i telefon, förlåt, jag menade SKREK i telefon - på ett för mig helt främmande språk. De såg faktiskt riktigt otrevliga ut de här männen och jag vet inte om ordet HÄNSYNSLÖSHET räcker till i det här fallet. FÖRAKT för cafégästerna snarare.
Det här fiket är rätt förskonat från skrikande invandrare i vanliga fall. Finns det invandrare i grupp som inte skriker? Jag har inte råkat ut för det, bara individer, d v s när jag ensam har pratat med en invandrare. Det gör jag t ex om jag åker taxi. Det kan vara trevligt ibland, man lär sig något nytt.
Jo, det finns invandrare jag gillar, men hittills har det begränsat sig till främst iranska ateister. De har flytt från islam och de är inte här för att döda kristna. De visar respekt för vår kultur, är ofta högintelligenta, humoristiska och välutbildade. Sekulära muslimer från Irak kan också vara riktigt goa.
Nej, jag vill inte klumpa ihop alla invandrare till en enda klump. Allt beror på vilket land de kommer ifrån, bildningsnivå och integrationsvilja. För 20 år sedan var det ju färre som kom och det gick att bli vän med någon ensam flykting från religionen islam. Som kristen fann jag ofta en fin gemenskap med dessa och vi kunde diskutera existentiella frågor och bred andlighet, på ett mycket givande sätt. Dessa som flytt islam var här för att integrera sig och lärde sig ofta svenska rätt snabbt. De satsade på att bli svenskar, helt enkelt.
Men nu när det väller in människor från Mellanöstern och Afrika så är integration inte längre möjligt för de flesta och jag har backat ur det integrationsarbete jag tidigare ägnade mig åt eftersom min insats skulle vara som en droppe i havet. Totalt otillräckligt.
Jag har gett upp och vill bara att gränserna stängs helt, att det upprättas säkra zoner, t ex i Irak, välbevakade, dit människor utan asylskäl kan skickas tillbaka utan fara för livet. De miljarder vi slänger i havet av migranter skulle kunna skapa något bra i dessa zoner - mat, skolor, verkstäder mm - ett riktig liv.
Jag mår allt sämre av den nuvarande situationen. Trafiken har blivit allt osäkrare. Många skiter i trafikreglerna. Märker jag att en bil fullpackad med blattar komma med hög fart mot en korsning så väntar jag in dem. De kommer att tränga sig före. Det händer ständigt, att de skiter i högerregeln, utfartsregeln och rondell-reglerna. Jag är numera en ganska rädd trafikant eftersom så många regler är ur funktion.
Uteplatsen har jag i stort sett gett upp. Jag orkar inte med detta skrikande på arabiska, av människor som jag vet kan svenska bra. Men de ser inte poängen med att tala svenska för grannarnas skull, så att vi känner att vi bor i Sverige. Deras inlevelseförmåga räcker inte till för ATT TA HÄNSYN!
Att jag är särskilt aggressiv idag beror förstås på avrättningarna av drygt 50 homosexuella i Orlando, Florida. Imamen predikade: "Döda alla homosexuella!" (Det står så i Koranen). Och en uppmärksam lyssnare gjorde det som imamen sagt. Inte så konstigt.
Jag har varit fundamentalistiskt kristen och därför hände det att jag gjorde exakt det Bibeln eller pastorn talade om: t ex att visa kärlek mot hemlösa, ta sig an dem och försöka strida för deras rätt till behandling och boende. Jag ser inga faror i att följa Jesu lära, såvida man inte överdriver förstås. Då kan det bli lite väl självdestruktivt. Men Jesus var totalt emot våld, så kristendom och islam har ingenting väsentligt gemensamt. Förlåtelsen saknas i islam.
Beträffande andlighet generellt kan individer från olika religioner eller utanför dem ha liknande erfarenheter och mötas i fred.
Men det jag har läst i Koranen har skrämt vettet ur mig. I den boken finner jag tusen skäl att vara hänsynslös mot de otrogna/de som inte är muslimer eller rätt sorts muslimer.
Är migranters hänsynslöshet en manifestation av Islams överlägsenhet, ren dumhet, okunnighet eller vad?
Framtiden ser mörk ut. När muslimerna kommit upp till 50 % då tar de över styret av landet och då kommer hänsynslösheten att bli kung. De radikala tar alltid makten över de sekulära och många av muslimerna är positiva till sharia. (Siffrorna varierar i olika länder vid olika tillfällen, men ligger högt)
